The aim of this thesis is to study why Swedish authorities do organizational changes. Two organizations are analyzed; The Swedish Tax Agency (Skatteverket) and the National Statistics Office of Sweden (Statistiska centralbyrån). A qualitative method, consisting mainly of interviews with key officials, is employed to study two aspects of organizational change: first, the main reasons for changing the organization and, second, how the process that preceded the actual change was carried out. Furthermore, two different theoretical perspectives are used to construct a basis for the analysis. One of the perspectives assumes a social constructivist approach, while the other is rationalistic inspired.

Denna uppsats är en textanalytisk studie med genusvetenskaplig ansats fokuserad på innehållsanalys utifrån  socialkonstruktivistisk teori. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka vilka grupper av historiska och anonyma gestalter som förekommer i tre gymnasieläroböcker i historia, i vilken utsträckning dessa grupper gestaltas av män respektive kvinnor samt i vilka sociala sammanhang och historiska kontexter kvinnor respektive män ges utrymme..

Vi undersökte hur arbetet för anställda inom myndigheter påverkas av den pågående utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att uträtta ärenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de myndighetsanställdas arbete påverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ändamål valde vi att utföra intervjuer med anställda vid två svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjänster hos e-myndigheter.

Allt fler statliga myndigheter erbjuder idag medborgare och företag möjligheten att ta del av vissa tjänster via Internet. Vi ställde oss frågan om myndigheter har upplevt att de sparat tid som resultat av den självbetjäning via Internet de erbjuder idag. Följande hypotes formulerades: Införande av självbetjäning via Internet leder till att myndigheter sparar tid i sin verksamhet. Vi valde att beakta tid utifrån begreppet myndighetstid som vi har delat upp i total ärendetid och informationstid. Fallstudier genomfördes på fyra myndigheter i form av djupintervjuer.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och är även den grupp i samhället som har lägst sysselsättningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsättning och olika företrädare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. Studien har en kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, Försäkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt två av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete påverkades till stor del av personens egna förutsättningar men även av faktorer som ekonomi, brist på arbetsplatser och handledare samt olika synsätt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svårigheter, höga krav på arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som påverkade deras möjlighet till arbete.

Bakgrund: Riksskatteverket lanserade år 2002 en kampanj med målsättningen att förändra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen såg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgått mot att bli konkurrens- och kundmedveten. Frågan väcktes vad som är Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och ställer det faktum att Riksskatteverket är en myndighet några särskilda krav på marknadsföringen. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att därefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att använda attitydförändrande kampanjer.

Inledning: Allt flera anställda inom myndigheter blir beroende av informationssystem för att utföra sina arbetsuppgifter. Flera fall har uppmärksammats i media där anställda inom myndigheter haft problem med dessa system. Därför vill vi utvärdera användarvänligheten av informationssystemen hos myndigheter utifrån anställdas perspektiv. Metod: Genom en enkätundersökning har vi samlat in svar från 149 anställda inom olika myndigheter. Slutsats: Användarvänligheten i myndigheters informationssystem är generellt verken bra eller dålig, utan medioker.

Denna kvalitativa studie belyser hur socialarbetare inom missbruksvården uttalade sig om evidensbaserad praktik. Syftet var även att få en förståelse i vad som kan hindra eller främja ett evidensbaserat arbetssätt. Studien utgick ifrån en socialkonstruktivistisk ansats genom Berger och Luckmanns tresidiga modell där även studiens resultat är tolkat i samma anda. Studien gjordes utefter semistrukturerad utgångspunkt med fem socialarbetare inom missbruksvården i sammanlagt tre kommuner. Resultatet visar att evidensbaserad praktik ses som något som är beforskat och beprövat.

Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med myndigheter. Vi har också undersökt följande frågor: Vilket stöd har kommunen och Försäkringskassan att erbjuda föräldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svårigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och negativa upplevelser får föräldrarna när de vänder sig till dessa myndigheter för att söka stöd och hjälp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med myndigheter upplevs av föräldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de både har positiva och negativa upplevelser i mötet med myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin föräldraroll och att handläggarna har visat förståelse för familjernas situation. De negativa upplevelserna har varit dominerande då föräldrarna har känt ett hot mot familjens integritet, de har känt sig ifrågasatta och ibland till och med hotade av myndigheterna..

Syftet med uppsatsen är att belysa hur icke-heterosexuella individer beskriver upplevelser av de faktorer som kan ha påverkat dem i deras ?komma-ut-processer?. Studien undersöker individernas upplevelser av att komma ut, vilka faktorer som har varit av betydelse, samt vad som har underlättat respektive försvårat denna process. För att belysa denna process utgår vi i studien från teman som rör bland annat det bemötande som individerna erfarit i samband med att de kommit ut. Uppsatsen bygger på en socialkonstruktivistisk ansats.

Det finns ett antal olika automatiska stavnings- och grammatikkontroller och i den mån dessa anpassats för någon specifik verksamhet har det oftast varit för teknikinriktade företag. Automatiska stavnings- och grammatikkontroller lämpar sig för texter med en väl avgränsad domän och vars språk gärna går att begränsa avseende lexikon och grammatik. Företaget Fodina Language Technology AB har uppmärksammat att denna typ av verktyg borde fungera bra för myndigheter och de texter som de producerar. Denna studie undersöker hur de skrivregler som myndigheter bör hålla sig till skiljer sig från andra svenska skrivregler och hur svårt det skulle vara att implementera dessa regler. De regler som identifierats kategoriserades för att få en överblick av hur de var uppbyggda.

För organisationer som hanterar känslig information är god informationssäkerhet en nödvändighet för att upprätthålla trovärdigheten och kunna bedriva verksamheten effektivt. Vi har därför valt att i denna uppsats undersöka hur statliga myndigheter som hanterar skyddsvärd information arbetar för att uppnå god informationssäkerhet. För att undersöka detta har vi gjort en fallstudie på två statliga svenska myndigheter där vi genom intervjuer och dokumentation har kartlagt hur myndigheterna skyddar sin information utifrån fysisk, logisk och administrativ säkerhet. Resultatet av undersökningen visar att myndigheterna skyddar sin känsliga information genom att använda sig av såväl administrativa och logiska som fysiska skyddsåtgärder. Undersökningen har också visat att myndigheterna till en tillfredsställande hög grad kan skydda den känsliga information de hanterar.

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den.

Omvårdnad strävar efter att öka personers upplevelse av hälsa, och en viktig del av hälsobegreppet är upplevelsen av välbefinnande. Syftet med studien var att beskriva effekten av strukturerad fysisk aktivitet på välbefinnande hos personer inneliggande för tillnyktring och abstinensbehandling på en beroendeenhet samt upplevelsen av att delta i dessa aktiviteter. Studien använde både en kvantitativ och kvalitativ ansats där effekten av strukturerade aktiviteter studerades med kvantitativ ansats medan upplevelserna av att delta i aktiviteterna studerades med kvalitativ ansats. Antalet deltagare var 20 uppdelade i två grupper, en interventions- och en kontrollgrupp. Interventionen bestod av 30 minuters promenad fyra gånger under en vecka.